Maurits Nyström har tillsammans med sin bror Jan-Olov Nyström och fotografen Pär Domeij tagit fram ännu en bok om Gammelstad, denna gång med undertiteln Kyrkstad och Världsarv, Norrländsk och Europeisk. Den 12 november 2015 höll de en välbesökt presentation av boken i Kulturens Hus i Luleå.
Team Hejas Bengt-Erik Johansson var där och lyssnade, med särskilt intresse. Boken ges nämligen ut även på engelska och på tyska och det är Bengt-Erik som har ansvarat för den engelska översättningen. Den tyska översättningen är gjord av Sylvia Kowar och hon var också på plats.
Tjugo år som världsarv
Maurits berättar att boken släpps offentligt den 6 december, lagom innan årsskiftet. År 2016 firar nämligen Gammelstads kyrkstad 20 år som världsarv. År 1996 sattes Gammelstad upp på listan över världsarv med motiveringen:
”Gammelstads kyrkstad är ett enastående exempel på den traditionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien. Den illustrerar på ett utomordentligt sätt anpassningen av traditionell stadsplanering till de speciella geografiska och klimatologiska förhållanden som råder i svår naturmiljö.”
Nytt historiskt perspektiv
Maurits berättar att en avsikt med denna bok är att belysa uppkomsten av kyrkstaden ur ett delvis nytt perspektiv. Han menar att kyrkstaden inte bara har sitt ursprung i unika norrländska förhållanden utan även är en följd av de stora strukturella skeenden som ägde rum i Europa så långt tillbaka som från århundradena efter det Västromerska rikets fall runt år 800 och fram till Columbus seglats till Amerika.
Maurits berättar också att det är svårt att hitta några skrifter som berättar om och beskriver hur kyrkstaden har uppkommit. Det finns inget skrivet före år 1600 om detta. Hans efterforskningar tyder dock på att det troligtvis har funnits stugor för tillfällig övernattning här så tidigt som sent 1400-tal.
En av få bevarade bebyggelser
Kyrkbyar och kyrkstäder har funnits på många platser i Norrland men de flesta har försvunnit. Många har helt enkelt brunnit ner. De är ju byggda i trä. I en del fall har myndigheterna beslutat att riva stugorna eftersom de betraktats som sanitära olägenheter, med viss rätt.
Att just Gammelstad har bevarats förklarar Maurits har mer eller mindre berott på slumpen. De har klarat sig undan såväl krigshärjande ryska trupper som begynnande bränder tack vara tillfälligheter.
De stugor som finns har vanligen och tack vare traditionen bytt ägare genom arv. De har därmed undgått prissättning. De har alltså inget materiellt värde. Däremot har de odiskutabla immateriella värden.
Och så är de sedan 20 år tillbaka skyddade som en del av detta världsarv.
Text & foto: Bengt-Erik Johansson
