Intervju med Inger Edlund Pedersen, VD på Norrbottens Handelskammare

Handelskammaren 2014.

Vi har träffat Inger Edlund Pedersen, som är ny VD på Norrbottens Handelskammare sedan hösten 2014. Hon har flyttat hem till Luleå efter 15 år i Västerbotten. Inger kommer närmast från Västerbotten Investment Agency (VIA) i Skellefteå.

Både VIA och Norrbottens Handelskammare arbetar med att främja internationella kontakter och internationella investeringar i sina respektive regioner, men medan VIA är ett organ som verkar med kommuner och länsstyrelse i ryggen ägs och styrs Norrbottens Handelskammare av sina medlemsföretag.

Hemvändaren Inger

För 15 år sedan åkte Inger till Umeå och utbildade sig till civilekonom med inriktning mot internationell ekonomi och marknadsföring.  En inriktning som kommit väl till pass både under åren på Västerbotten Investment Agency och nu på Norrbottens Handelskammare.

Nu har hon flyttat tillbaka till hemstaden och tillträtt som VD på sin nya arbetsplats och paret Pedersens 1 ½-åriga tvillingar har börjat på dagis här i Luleå.

Anrika Norrbottens Handelskammare

Norrbottens Handelskammare grundades 1904 och är den näst äldsta i sitt slag i Sverige. Det är en fristående ideell förening som ägs, styrs och finansieras av företag i Norrbotten. Inger berättar att de är idag sex stycken drivna och engagerade anställda som arbetar för bättre affärer och tillväxt för medlemsföretagen.

Norrbottens Handelskammare har tre fokusområden: infrastruktur, internationell handel och kompetens.

Vi låter Inger själv berätta vad de gör

Vi börjar med fokusområdet Infrastruktur:

– Här har Norrbottens Handelskammare flera sätt att arbeta. Dels arrangerar vi Logistikdag Norr, som samlar de flesta aktörer som är intresserade av infrastruktur och logistikfrågor i regionen och även utanför regionen. Den senaste var den 30 oktober. En del, till exempel redarföretag kommer hit därför att de har sina kunder här uppe. Förra året var infrastrukturministern med och det är en stor och väldigt uppskattad dag.

– Vi kommer att arrangera Framtidens sjöfart i norra Sverige, under första kvartalet 2015. Där ligger fokus mer på sjöfartsfrågor, som är ett jätteviktigt område för Norrbotten.

– Vi har också Norrbottens Logistikråd där vi har samlat de största godstransportköparna i länet, där har vi bland andra LKAB, SSAB, Billerud, Polarbröd och SCA. Anledning till att man bildade det här är att alla som verkar i Norrbotten är ju beroende av en god infrastruktur. Och det kan handla om allting från upprustningen av E10 till det finmaskiga vägnätet, till dubbelspår på stambanan eller att vi vill lyfta och poängtera vikten av Norrbotniabanan, till muddringen av hamnarna, isbrytning – alltså stora förutsättningar som påverkar dem som verkar i länet. Tidigare har varje företag agerat själv, och visst lyssnar man på en stor aktör som LKAB, men får man ihop de stora tunga aktörerna i en grupp så får det ju ett större genomslag. Så 2012 bildades därför Logistikrådet.

– Sedan lanseras en Arctic Airlink, som är en ny öst-västlig flygförbindelse mellan Luleå, Uleåborg och Tromsö. De kommer att börja flyga den 12 januari 2015. Det bedrivs mycket affärsverksamhet därför finns ett jättestort intresse och behov hos företagen i de här regionerna av att kunna färdas öst-västligt. Som det har sett ut fram till nu är att du måste ner till huvudstäderna. Om du ska härifrån till Tromsö måste du först åka ner till Stockholm, vidare till Oslo och därifrån upp till Tromsö. Det tar ju en hel dag! Och det är väldigt dyrt. Och att köra bil är också väldigt tidskrävande.

Om fokusområdet Kompetens

– Kompetensförsörjningen är ett jätteviktigt område för företagen här, för att de ska kunna fortsätta att utvecklas.

– Vi driver ett antal olika nätverksprogram för unga ledare.  Vi har något som kallas Checkpoint Young, som är ett nätverksutbyte, skulle jag vilja säga. Vi har en grupp med medlemmar från Piteå-Luleå och en grupp i Malmfälten. De är antingen egenföretagare eller duktiga unga människor som blir nominerade av sina chefer, inom större företag. Syftet är att man ska träffas och lära känna varandra och framför allt att lära känna människor från andra städer och inte bara röra sig i sin egen hemstad. Många gånger är det så att du kanske har ett nätverk där du känner dina kunder och du har koll på leverantörerna men utöver din närmaste krets så har du kanske ett begränsat professionellt nätverk och det här är ett sätt att vidga det och nya idéer och nya tankar kan dyka upp och det är en utveckling, helt enkelt.

– Sedan har vi ett mentorsprogram heter Green House som riktar sig mot det som kallas kreativa näringar, alltså mot design och kreativa lösningar som är konstnärliga men i affärstappning, där man kopplar ihop adepter, det vill säga sådana som driver sina egna företag med erfarna företagsledare eller andra erfarna personer från det mera traditionella näringslivet, för att man ska kunna få en kompetensöverföring.

– Norrbotten har ju byggt upp sin framgång genom att vi har råvaror här och har byggt upp basindustrierna kring det och sedan har det kommit in mer och mer tjänster och industrier som servar basindustrin och det är ju viktigt att vi värnar om det här och fortsätter att utveckla det, men om Norrbotten ska fortsätta att vara en attraktiv region så måste vi bredda paletten. Vi måste ta reda på vad det finns för andra typer av utvecklingsmöjligheter för personer som har andra intressen och andra kompetenser och färdigheter och då är ju de här näringarna jätteintressanta. En annan sak som är jätteintressant med dem är att där tar du steget ut på en global marknad på en gång. Och det är du beroende av för det är väldigt få av dem som har sina kunder i närregionen, de är inte i Norrbotten utan där blir du ”micro-multinational”.

– Om man ser det från Handelskammarperspektiven så är dessa företag jätteintressanta, för vi ser att där får vi en breddning och en förstärkning av Norrbottens näringsliv som jag tror är jätteviktig för framtiden, om vi ska fortsätta att attrahera människor att bo kvar här.

Handelskammarens uppdrag

– Vi vill kunna vara en del i det stora pusslet som bidrar till Norrbottens tillväxt. Det är vårt uppdrag. Min personliga ambition är att vi ska kunna vidareutveckla våra internationella kontakter och titta på nya marknader.

– Vi har under flera år jobbat intensivt och framgångsrikt tillsammans med våra nära exportregioner, det vill säga norra Finland och Norra Norge, vilket fortsättningsvis kommer att ha stort fokus från vår del, men det finns många andra marknader som är intressanta för Norrbottensföretagen att titta på. Det är min ambition att vi ska kunna hitta nya intressanta marknader som vi kan hitta samarbeten med och där vi kan hjälpa företagen att komma ut och hitta partners.

Många vinster med nya flyglinjen

– Den flygförbindelse som nu är på gång gynnar företagens affärer och underlättar för folk att söka jobb i grannregionerna, men också besöksnäringarna gynnas. Det finns väldigt många positiva anledningar som vi hoppas ska bidra till framgång för den här nya flyglinjen.

Vad är viktigast?

– Ja, det är ju så många saker men det kan vi ju säga att om vi inte har en fungerande infrastruktur så kan vi lika gärna flytta härifrån. Den är en grundförutsättning för att vi ska kunna transportera ut våra produkter och tjänster och att vi ska kunna resa som personer, både att vi ska kunna resa ut och att folk ska kunna resa hit.

– Så det känns som att infrastrukturen är skelettet som vi bygger upp allt kring. Annars spelar det ingen roll hur mycket naturfyndigheter vi har här, om vi inte kan se till att göra affärer med dem, helt enkelt. Så, infrastrukturen är jätteviktig.

– Och det finns andra delar i infrastrukturen som vi kanske inte har berört så mycket tidigare, som är intressant att titta på, till exempel byggandet – bostadsfrågan är ju en het potatis för Norrbotten.

Norrbotniabanan är jätteviktig

– Ramböll har tagit fram en analys om Norrbotniabanan och där har man kommit fram till att det kostar svenska staten eller ”Sverige AB” 1,74 miljarder kronor varje år att vi inte har Norrbotniabanan, på grund av kapacitetsbegränsningar och kvalitetsbrister hos det befintliga järnvägsnätet.

– Man brukar säga att avsaknaden av Förbifart Stockholm kostar två miljarder per år men Norrbotniabanan är minst lika viktig för att hela blodomloppet med infrastrukturen ska fungera.

– Det har skett en förändring i hur vi pratar om den här typen av infrastruktursatsningar, att man har lämnat det där att de handlar om regionala investeringar därför att man faktiskt måste tänka nationellt, för det påverkar hela landet. Allting hänger ihop. Har du en flaskhals någonstans, då blir det ju blodpropp.

Viktigt med ledningskompetens

– Sedan finns det en annan intressant del, när vi pratar om det här med kompetens. Normalt brukar man prata om att det är vissa yrkesgrupper som det är stor efterfrågan på, det kan vara allt från undersköterskor till ingenjörer, till läkare, till förskollärare och alla är ju jätteviktiga.

– Men en grupp som man inte pratat om så mycket och som är viktig för regional attraktivitet är hur många huvudkontor med stabsfunktioner finns det i Norrbotten. Hur många har vi som är på ledningsnivå här?  För det har också en inverkan på hur stark regionens talan blir på riksplanet. Och hur attraherar man sådana ytterst kvalificerade människor att vilja bo och verka i den här regionen? För har vi inte den typen av arbetsmöjligheter här uppe då tappar vi den spetsen.

– I ett internationellt perspektiv är det väldigt lätt och förhållandevis billigt för globala koncerner att lägga ner verksamheter i Sverige, jämfört med i andra länder. Det beror på hur det ser ut med straffavgifter och andra avgifter och skatter som regeringen har bestämt i de respektive länderna.

– Det är ett faktum att det är så och det slår tillbaka på oss väldigt ofta, när man väljer att lägga ner verksamheter i Sverige fast de kan vara de som presterar bäst i koncernen men man har en bild av att världskartan slutar vid Köpenhamn . Det är ett problem som vi måste bli mer uppmärksamma på.

 

 

 

 


Text: Bengt-Erik Johansson
Foto: Camilla Niemi